Kapitel 1: En tyst sommar

Sommaren hade kommit till Visby med full kraft. Solen brann ned över den vita stenen och de röda taken, och luften var tung av fukt och saltnäska. Maria Wern, kriminalinspektör vid Visby polisstation, sippade kaffe på sin balkong och blickade ut över Östersjön. Hon hade alltid älskat sommaren på Gotland, den långa dagen, det blå vattnet och de storslagen naturupplevelserna. Men i år kändes det annorlunda. I år kändes det tyst. Maria hade precis avslutat en lång och ansträngande vårmånad, med flera stora ärenden som hade krävt allt av henne. Hon hade löst några av dem, men andra hade lämnat henne med mer frågor än svar. Hon hade också varit med om en personlig förändring, en förändring som hade gjort henne mer osäker än hon hade varit på länge. När hon satt där på balkongen, kom en granne, fru Lindström, och hälsade på. De pratade lite om vädret och om sommarens aktiviteter. Men även i det lilla samtalet märktes en underlig tystnad. Det kändes som om de båda kvinnorna undvek att prata om det som verkligen betydde något. Efter en stund gick fru Lindström, och Maria gick in i lägenheten igen. Hon satte sig vid datorn och började titta på sina mejl. En av dem var från kollegan, Patrik Åkesson. Han hade varit med om ett ärende som hade slutat tragiskt, och som Maria hade hjälpt till att lösa. Nu skrev han att han hade en ny uppgift åt henne. "Hej Maria, Jag hoppas du har det bra. Jag har ett ärende som jag tror du kan vara intresserad av. Det är en person som har dött under mystiska omständigheter i ett av sommarnöjena på norra delen av ön. Jag vet att du har ledigt nu, så jag undrar om du kan titta på det. Med vänliga hälsningar, Patrik" Maria läste mejlet och funderade. Det lät inte som något stort ärende, men det kunde vara en bra avledning från det som hade hänt tidigare. Hon bestämde sig för att åka ut till sommarnöjen på norra delen av ön och titta vad som hade hänt. Men när hon började packa sin bil, kunde hon inte skaka av sig känslan av att något var tokigt.